Alla har vi gråtit någon gång i vårat liv för någonting. Det kan vara både av glädje och sorg som tårarna fälls. Om det är glädjetårar så gör det ju ingenting, det är ju lycka och glädje som dessa tårar kommer ifrån.

Men är det sorgetårar så är det mycket jobbigare att fälla dessa tårar. För då är man ledsen, det har hänt något som gjort en ledsen, man har kanske förlorat någon nära kär vän, släkting, familjemedlem, husdjur. Något annat kan ha inträffat i ens liv som gjort att man behöver gråta av sorg eller bara för att man är såå ledsen. Man kan ju också gråta av smärta, smärtan kan sitta både i hjärtat och någonstans i kroppen annars också.

Sorgen och glädjen hör till livet, även om man alltid bara skulle vilja ha glädje i sitt liv men så fungerar det ju inte, tyvärr! Alla drabbas vi någon gång av sorg, smärta och bedrövelse. Men säkert också att dom flesta, kan känna en enorm lycka och glädje och kärlek också i sitt liv.

Sorgen och glädjen går liksom hand i hand genom ens liv! Sorgen förbyts lika snabbt i glädje, liksom glädjen förbyts i sorg, lika fort åt bägge hållen ibland.

Som förälder önskar man att ens barn alltid ska få vara glada och lyckliga och att ingen sorg skall drabba dom, men det gör den ändå någon gång! Tyvärr, det kan vara hjärtesorg och annan sorg.

Sorgen är svart och gör ont, medans glädjen är ljus och gör människorna lyckliga.

Men många tårar har jag fällt i mitt liv, pga olika anledningar och ibland kan man tänka att "om tårar vore guld" skulle jag ha någon guldtacka liggandes här hemma. Så är det nog för oss alla och om vi samlade ihop våra tårar och omvandlade dom till just guld så skulle det nog bli en hel del.

Men det heter ju också efter tårar kommer glädjen och efter sorgen kommer solsken. Och det är väl tur det eller hur?

Vi människor har en förunderlig gåva att hela och "komma igen", nästan oavsett vad vi drabbas av. Ingen regel utan undantag förstås, inte alla orkar "komma igen".

Men jag tror också på detta att har man sorg så måste man visa det, man måste kunna gråta, skrika, vara ledsen och sorgen ska ut och det lättar sen, sorgen ska ut på något sätt, låt detta sättet vara lättnadens tårar, lättar trycket i ett sargat hjärta.

Tyvärr så kan inte alla gråta, sorgen känns bara inombords, den finns där men den syns inte utåt. Jag tror faktiskt det är jobbigare att bära på en sådan sorg som ger sig på detta sättet, tårar har en förunderlig förmåga att "lätta".

Tårar är naturligt, oavsett om det är barn, vuxna, män eller kvinnor. Alla kan bli ledsna någon gång och behöva gråta ut.